Jag kommer fortfarande ihåg när jag såg honom första gången. Jag gick i 6:an tror jag. Jag smälte så fort han kollade på mig med sina havsblåa ögon.

En dag, skulle jag gå till bussen när skolan slutat, och där stod han med sina vänner, minns till och med vad hans vänner hette. Han kom fram till mig och frågade om jag ville ha godis. Jag tackade nej. Han frågade efter mitt mobil nummer och det fick han. Varför fick han det? Åh... Det tog inte lång tid innan jag fick ett sms, och hockuspockus så var vi tillsammans. Detta var på vårterminen i sexan.

Sen, efter några månader, va han otrogen. Med min vän. Jag fattade inte att hon var lika skylldig som honom, det var ju faktiskt hon som hade sin hand i hans byxor. Men hon kysste honom ju aldrig, eller. Hon tog i alla fall inte första steget. Så hon gjorde ju inge fel. Han var ju faktiskt jätte populär och då tog man väl alla chanser man fick?

Jag och min vän (som också var en stor bov i dramat, fast jag aldrig fattade det) gick till hemkunskapssalen, där jag visste att han och hans klass befann sig. Jag stormade in och skrek. Grät gjorde jag dock inte, inte faaan skulle ha få den njutningen att se mig skämma ut mig inför alla! Men jag skrek. Läraren fick dra ut mig ur klassrummet och sen pratade vi inte mer.


Efter en månad, så åkte han samma buss som jag hem. Vid busshållsplatsen sa han, "Tro inte att jag följer efter dig, jag ska faktiskt till stan". Allt jag fick ur mig var ett Okej, jag var ju så förbannat kär! Varför kunde inte han följa efter mig? Varför ville inte han ha tillbaka mig? Varför var jag ett sånt svin som skrek på honom, det var väl bara ett ärligt misstag? Ingen är perfekt.

Jag klev på, och klev av bussen. Väl hemma ringde det på dörren. JA! Han hade visst följt efter mig. HAN ÄLSKADE MIG! Mig! Mig, lilla lilla Elsa som inte riktigt hörde in på skolan och absolut inte följde dess normer. Hon, som alltid varit lite utstött och inte riktigt visste vem hon var.
Han, han som var det coolaste killen på skolan, som alla tjejer ville ha och alla killar ville ha honom. Han, vars föräldrar tjänade bra med pengar, så han hade råd med den nyaste mobilen, de dyraste kläderna (kommer ihåg en specifik sak han brukade ha på sig, en grön skarf, jag såg den i en butik en gång och den va svindyr)

Så, vi blev tillsammans igen. Han ville ha sex, men det ville inte jag. Jag visste ju knappt vad sex va (på grund av dålig sexualundervisning på skolan, man fick helt enkelt inte ha sex, för man skulle vänta till äktenskapet, jävla äckliga överreligösa skitskola!)

Tiden gick, och gick, och gick. På grund av att folk kollade (inte många på skolan va i förhållanden) så kysstes vi aldrig ute bland folk. På rasterna brukade vi gå genom halva korridoren, svänga vänster och in på en av de två toaletterna utanför lärarrummet. Där fick vi vara ostört, trots att toaletten var vägg i vägg med lärarummet, villket gjorde att vi hörde dom. Men vi va tysta. Vi hade munnen full med tunga, och hade egentligen aldrig någonting att säga till varandra.

Sen tog det slut. Varför? Jag minns faktiskt inte.


En kväll, veckan innan skolavslutningen för sommarlov, så ringer min bästa vän och säger att hon och en annan kompis ska dricka. Haha, va? Vi dricker väl inte? Det har vi ju fan aldrig gjort. Röka cigg, det är en sak, men dricka? Hell to the no! Men, så lätt manipulerad som jag var under den tiden, så jo visst. Jag kom dit. Det var vid vattnet, och några av dom skulle sova över i tält. Min bästa vän hade gjort en häxblandning till mig i en 50 cl PET-flaska. Vad som var i? Jo, rödvin, vitt vin, hembränt, whiskey, bananlikör, öl, cider, yeah, you name it, i drank it.

Full som ett as, ringer jag till snubben och ber han komma. Jag vet fortfarande inte ifall han kom, för jag somnade. (har ett fint ärr i skallen på grund av att jag ramlade in i nån plåtgrej och blödde som ett svin, vilket är mitt sista minne från den kvällen, förutom när min mamma och morbror hämtade mig som vi hade bestämt)
På skolavslutningen, så satt han  i ett fönster på andra våningen med sin gitarr och sjöng, med sin röst som lät som en ängel. Han sjöng till mig, jag stod nedanför i en vit klänning och svarta skor. Jag minns att klänningen var jätte kort, och fick många elaka, och snälla, komplimanger på grund av det.
When you say nothing at all... Min favorit låt, och det visste han. Varför tror ni att han sjöng den? Jag vet inte. Kanske ett försök att få mig tillbaka. 

(På grund av detta så hatar jag den låten, och filmen notting hill, som för övrigt var min favorit film)

Under sommaren träffade jag en annan kille, någon som jag chattat med i några år, och som var tillsammans med en tjejkompis till mig, men dom gjorde slut. Och han och jag blev ett par. Vi hade dock inte sex, inte än i alla fall. Jag var himla feg av mig, och det var han också.

Skolan började igen, och där stod jag en dag, i den långa korridoren, med en rosa ormskinnskjol. Så kom han fram, bländade mig med sitt vackra leende och jag drunknade i hans havsblåa ögon, som jag alltid gjort.
"Elsa, jag måste fråga dig en sak, ses på vårat ställe när skolan är slut?"
"Okej"

Hela dagen gick, sakta. Jag ville ju verkligen veta vad han ville mig. Fast, jag tänkte stå på mig, jag skulle berätta att jag hade pojkvän, att jag var lycklig och att jag hittat någon bättre. Eller, hade jag det? Han var ju himla söt, bra på gitarr och han kunde ju verkligen sjunga...

När skolan slutade så gick jag dit, till vårat ställe, där vi, så många gånger förr, spenderade hela raster bara genom att sitta och pussas. Väl där, så låste han. Va? Varför? Ingen var ju kvar. Eller jo, visst var det det. Jag hörde några lärare i lärarrummet som pratade och skrattade. Ja, det var nog lika bra att han låste, för ingen fick ju tro att vi gjorde någonting.

Han kysste mig. Kysste jag tillbaka? Jag minns inte. Jag knuffade i alla fall inte bort honom, jag lät han nog kyssa mig utan att anstränga mig för att besvara den. Tror jag... Kanske? Jag minns inte.

Sen sitter jag där, med nerdragna byxor, hur fan hände det?!
Jag känner en lukt av gummi, och vad? Vad fan är det som luktar sådär?
Kondom.

Jag reser mig upp, och slänger mig mot dörren och försöker låsa upp. Han tar tag i mina handleder och säger att nej, inte ska jag gå nu, jag skulle ju behöva vänta jätte länge på bussen, för den har precis gått. Men jag skiter i. Jag ber honom gå bort från mig, ber honom släppa ut mig. 

Han sätter sig på toalettstolen, utan byxor, utan någonting som döljer det som jag inte ens tidigare sett på någon annan än på film och i tidningar. Kondomen rullas på, hur fan han nu lyckas med det för jag är arg, jag sliter och vänder på mig, men han håller ett starkt grepp om mina armar, med en av sina armar och på nått sätt lyckas han ha sin arm så jag inte kan skrika, eller prata. Men jag bet inte. Jag bet inte och är det mitt fel då? Att det hände? Att han drog ner mina trosor och satte mig på honom? Är det mitt fel för att jag inte bet och sparkade mer? Lärarna var ju kvar. Jag hörde dom hela tiden.


Sen är det svart. När jag står vid bussen sms:ar jag min bästa vän och säger:
"Nu har jag och J haft sex". Jag visste ju inte om jag var med på det, ingen jävla jävel gör väl sådär om man inte är med på det? och jag bet ju faktiskt inte. Jävla skit. Jag hade varit otrogen. HUR KUNDE JAG VA SÅ JÄVLA DUM!?

Dagen efter visste min pojkvän, och hela skolan om vad som hade hänt.
Hora.